Att byta CRAPPY mot HAPPY!

I'm blessed! Tänk att JAG, lilla jag har så underbara vänner! Och tänk att lilla JAG har lyckats lära mig så mycket om mig själv och livet! Jag hade en CRAPPY CRAPPY day imorse och började naturligtvis med mina gamla vanor att sparka på mig själv.
"Efter alla otroliga dagar så var det väl inte mer än väntat att det skulle komma ett bakslag. Who do you think you´re fooling? Två steg fram och 12 bakåt, självklart. Bad times are here to stay.." Så lät det ungefär i mitt huvud imorse. Satt i otaliga telefonköer med olika myndigheter och blev bollad hit och dit. Vem orkar hålla humöret uppe efter tredje telefonkön, ca 20 minuter och allt man får ut av samtalet är "tyvärr kan jag inte hjälpa dig med detta, men om du ringer detta nummer istället...." BITE ME tänkte jag till slut och bestämde mig för att hela dagen var utdömd att bli CRAPPY. Med CRAPPY attityden gick jag bort mot Mariehäll (måste jag säga att det regnade...?) och tyckte att allt var fult, att jag förmodligen gått upp mina 2 kg igen eftersom jag varit slapp och slö och snasksugen hela helgen, tyckte att hela kroppen gjorde ont (mest halsen, benen, ryggen och vaderna) och kände bokstavligen hur fettdepåerna gungade i takt med den töntiga musiken i min IPod. Som ett plus hade min dator vägrat ta emot och skicka mejl och det hindrade mig från att göra några viktiga saker som jag skjutit på länge men nu äntligen skulle få gjort. Men CRAPPY dagen tillät inte att jag tog tag i saker tydligen.
Så, mörk som ett åskmoln i själen stövlade jag bort till tjejerna och konstaterade bittert att till och med mina underbara Spanien tjejer var emot mig idag. Den ena, som löper, ville bara leka intimt med alla andra djur vi mötte och den andra, med diabetes ville äta upp alla gamla tuggummin som fanns inom en mils radie. Väl inne kände jag mig slut i både kropp och själ och tyckte att det var typiskt att CRAPPY day kom just idag, när jag hade inbokad träff både med Inger och Humlan. Båda två helt underbara människor som jag värderar högt och ser fram emot att umgås med. Så, det som "hände" var att jag tog några djupa andetag och beslöt mig för att ta kontroll över CRAPPY day och attityd. För vem har egentligen sagt att EN HEL DAG behöver vara CRAPPY bara för att den fått en knagglig start? Sagt och gjort, ganska många andetag senare och efter intag av Herr Tajkons underbara köttbullar, gräddsås och potatismos så försökte jag "lyssna lite inåt" för att höra vad som egentligen låg bakom all åska och dunder.
Och VIPS så växte jag som människa när jag insåg att det faktiskt lyckades, att JAG kunde ta kontrollen och bestämma! Låter det väldigt pretentiöst och banalt? Too bad, I don't care! Whatever makes MY boat float! Resten av dagen var inte det minsta CRAPPY, regnet gav vika för solen, jag träffade Inger och fick inte bara en massa ovärderliga råd och tips utan också lite nya kontakter till mitt lilla nätverk. Blir full av förväntan och förhoppning inför min stundande framtid! Ingenting är spikat, kanske inte ens lovande, men jag ser faktiskt fram emot att se vart allt detta leder mig! Fick också mega mycket inspiration och support från Prins. Och bäst av allt, han kommer hem i övermorgon!! Tjolahop! Känner mig lite som om jag skulle blivit "soda streamed"..Bubblig och glad. Och jag tänker avsluta med något som Inger sa idag, som verkligen fick mig att se mina mål klart: " Vad skulle du göra om du visste att du inte skulle kunna misslyckas?" Sug på den ni, kära vänner! Och tack för er hjälp, support och vänskap!